Lysrörshusen har sedan 1995 fått nya skepnader och färdats och lyst på många platser i Sverige, Finland och Danmark. Våren 1996 stod huset och lös på tunn våris mellan Djurgården och Skeppsholmen. Den gången lyckades jag med hjälp av gummibåt i sista stund rädda huset från att sjunka. Ingen trafikpolis vinkade in mig och tunnlar fick undvikas när lysrörshuset åkte runt och lös på taket av bilen under inspelningen av TV-programmet Nike hösten 1997.

När lysrörshuset vårvintern 1997 stod på Halvägsholme en liten kobbe utan elektricitet utanför Helsingborg i Finland så fick jag paddla ut i issörjan ifrån Sveaborg och tanka elverket varje kväll.

1998 turnerade Lysrörshuset runt och stod en vecka i var i tjugo stadsdelar och förorter i och utanför Stockholm.

Vintern 1999 stod lysrörshuset på en plattform i sjön i Vennelystparken Århus, Danmark.
Ljushuset har sedan i höstas fått en rostfri stomme och sin slutgiltiga plats på taket utanför Culturen i Västerås.  

Ljushusets resa: Det första husen byggdes till en utställning på Västerås Konstmuseum 1995. Lysrören i min ateljé på Roslagstull i Stockholm användes för en första prototyp. När jag såg att det skulle gå att sätta ihop någonting fint av lysrören så ringde jag till Philips och frågade om dom ville bidra med rör och drosslar men fick ett kort nej. Telefonen som jag använde var min ateljégranne Henrik Håkanssons och hade en ovanlig knapp. Nyfiken som jag var pillade jag  förstås på den för att lura ut vad den var till för. Det visade sig vara en återuppringningsknapp och jag hamnade hos samma person på Philips som minuten innan gett mig ett nej. Nu hade han hunnit ändra sig och lovade att skicka mig det material som behövdes. Ibland hänger konstens vara eller icke vara på en skör tråd.

Jag byggde tre lysrörshus i tre olika ljustemperaturer. När huset stod klart och tändes första gången överraskades jag av den andlighet som det vita ljuset och den strama formen förmedlade. För att få fina gryningsbilder till katalogen så övernattade jag flera nätter i en hängmatta utanför ateljén alldeles invid lysrörshuset.

Ljushuset utgör kanske den felande länken mellan gallerirummet som en fredad zon där konstnärlig balans och harmoni härskar, kontra gallerirummet som en plats för samhällsdebatt där omvärdens obalans tvärtom blir extra synliggjord.

I det ursprungliga lysrörshuset utgör glaset den bärande delen. Den sköra glaskonstruktionen har med få undantag inte drabbats av skadegörelse. En teori är att min konst möjligen kan tilltala den typ av betraktare som skulle kunna vara vandalismbenägen. Det som jag helst vill tro, är att konst som har en stark och tydlig egen karaktär ger man sig inte på. Kanske har lysrörshuset helt enkelt bara haft en häpnadsväckande tur.

Mikael Richter

Lysrörshusets tekniska specifikation:
2.32 x 1.61 x 1.32 m 4000 Kelvin 800 Watt via glimmerfria Hf-don