|
|||
 |
 |
||
Konstnärlig utsmyckning av Uppsala Universitet Ekonomikum Beställt av Uppsala universitet och Statens Konstråd Neon, ett gökur med klocka som går slumpvis, emaljbilder av Dapne och Apollon dras runt av en 80m lång kedjetransportör på 5 m höjd utanför föreläsningssalarna. " Dafne skygg honom flyr, fastän guden mer velat säga, |
|||
 De grekiska gudarna Dapne och Apollon efter en barnteckning gjord på moderna museet |
|||
 De grekiska gudarna Dapne och Apollon i en andra mera jämlik version. (båda är tänkta att alternera). |
|||
 |
|||
 |
|||
 |
|||
 |
 |
||
| Akrylglasmodell av byggnaden: | |||
 |
|||
 |
|||
| Skisser: | |||
 |
|||
 |
|||
 Skiss till Neonverket.Jag vill ha ett svenskt djur med en tydlig profil. |
 Den grekiske guden pollon |
||
| Bygget och monteringen | |||
 |
|||
 |
|||
 |
 |
||
 |
 |
||
 |
|||
| Ekonomikum Uppsala Universitet Utförande: Rummet: En ca 33 m lång, 6 m bred och 9 m hög, långsmal korridor. På båda kortsidorna sitter två fönstergavlar, en inre och en yttre, så att en genomskinlig "sluss" bildas. Innertaket består av välvd korrugerad plåt. Utförande och teknisk beskrivning: Gökur: På den innersta av de östra fönstergavlarna sätter jag ett litet (1.8 m x 1 m) aluminiumhus strikt utfört med hög yt- och detaljfinish. På den av aluminiumhusets sidor som vetter utåt (mot ankommande besökare) monterar jag en neonsiluett av ett djuransikte utförd i vit neon. På den sida av aluminiumhuset som vetter in mot rummet sitter en svart och metallgrå klocka med ett urverk som styrs av tidreläer. Reläerna sitter på en kontaktskena och gör att klockan visar tiden helt slumpvis. Sekundvisaren rör sig efter ett mönster som tydligt talar om för betraktaren att klockan ej är att lita på. Inne i klockhuset, "gökuret" vilar en emaljmålning (emalj på stålplåt). Kedjetransportör: Runt hela rummet (78 m) löper en kedja i en friktionsfri list av nylon. Listen är monterad i en metallprofil, kedjan är driven av ett kedjehjul. Kedjehjulet är kopplat till en elmotor via en kuggväxellåda och för säkerhets kull via ett friktionsnav som överlastnings skydd. Styrning: I gökuret sitter en microbrytare ansluten till ett tidrelä. Tidrelät startar motorn och skickar emaljbilden som är fastkopplad under kedjetransportören ett varv runt rummet. När bilden återvänder till gökuret bryter microbrytaren strömmen och bilden stannar. Där vilar bilden tills tidrelät skickar ut bilden för ett nytt varv. Styrning av klocka och kedjebana styrs via en enkel microprocessor. Bilden är tänkt att röra sig med en hastighet av ca 43 meter/minut. Transportbanan sitter 5 meter upp, ovanför den befintliga ljusrampen och bilden blir därför hela tiden belyst av rummets befintliga ljus. Periodicitet: Emaljbilden är tänkt att för det mesta befinna sig gömd i gökuret. De olika varven som emaljbilden tar kunde förläggas till en tidpunkt när många rör sig i utrymmet t.ex. lunch, prick kl 12.00 osv. Verkets livslängd: Kedjetransportörer av den här typen är väl utprovade. De används normalt i industrin och är dimensionerade för kontinuerlig drift med hög last. Konstverket som jag har utformat det, med en obelastad kedjebana, blir underhållsfri och i det närmaste outslitbar. Tankar kring verket : Neonljus: När man närmar sig den östra entrén utifrån möts man av neonkonturen av ett djuransikte. Jag vill återknyta till gamla tiders figur ovanför porten, en figur som bringade lycka, gav huset en själ och skyddade huset mot allehanda demoner och olycka. En känsla att bära med sig när man skyndar genom porten och vidare in i huset. Valet av djur har ingen egentlig betydelse, jag har valt ett svenskt djur med fin kontur. Klocka: Väl inne fyller klockan strikt utformade, en viktig roll. Jag tar mig som konstnär, och narr friheten att leka med tiden genom att låta klockan gå slumpvis, likt klockan i "Alice i underlandet". Därmed ifrågasätts genom en liten justering på ett enkelt sätt fastslagna och överenskomna grundvärden. Allt sätta i gungning en smula. Aluminiumhus/Gökur: Jag arbetar med olika motsatta material och ser spänningen mellan emaljbilden, fri i sitt bildspråk och det mycket strikt maskinbearbetade aluminiumhuset som en överraskande och oväntad källa till förundran. Emaljbild: Emaljbild av den grekiska guden Apollons kärlek till flodnymfen Daphne. Målningens förlaga är målad av en nioåring som på Moderna museet inspirerats av myten om Apollons kärlerk till Daphne så som den återges i "Ovidius Metamorfoser" av Publicus Ovidius Nasio. Berättelsen är 2000 år gammal och skrevs ursprungligen på latin. Den finns översatt till svenska av Erik Böhman. Bilden målades för 13 år sedan och lämnades kvar på Moderna museet. Bildens upphovsman har inte signerat den. En möjlig tanke är att jag publicerar målningen i olika tidningar i mälardalen i samband med en efterlysning, där jag söker upphovsmannen för att be om att få använda bilden. En annan och enklare lösning är att jag helt enkelt inspireras av bilden och målar av den. Kedjebana: Jag vill låta bilden ligga dold för betraktaren och bara då och då får kedjebanan fånga upp bildens smittande rörelse och ta med sig emaljmålningen ett varv runt rummet. Byggnaden befolkas mest av personer som vistas där över en längre tidsperiod. Bilden behöver därför inte gå runt hela tiden, utan jag vill att ett varv ska upplevas som en händelse där någon får se den vid tidigare besök instängda bilden för första gången. Idén om att låta bilden ligga dold och bara komma fram ibland bottnar nog i en fascination för en annan målning, en vanlig akt studie som jag såg någon gång under mina tidiga konststudier. Akten var dold bakom ett på ramen fastsatt draperi, man kunde dra ifrån draperiet tillfälligt för att skåda målningen och sedan åter gömma kvinnan på bilden bakom draperiet. Arrangemanget framkallade hos mig en förvånansvärd och egentligen omotiverad nyfikenhet. Nyfikenhet är en härlig känsla som man inte kan få för mycket av. |
|||
| Text av Publius Ovidius Naso ur Metamorfoser i översättning av Erik Bökman. "Dafne" och historien inledningsvis inspirerade till konstverket. Pressbilder Film Windows Media (2,44 MB) Windows Media (10,4MB) Till Statens Konstråd Samarbetspartners |
|||