Svensk samtidskonst - Hemsida

Västerås Konserthus

Skiss/diskussionsunderlag för fortsatt arbete med utsmyckning av konserthuset.

Förhoppningsvis kan materialet ligga till grund för samtal och tankeutbyte i arbetet med utsmyckning av konserthuset.

Jag har valt att presentera en uppsjö av utkast och tankar runt arbetet.

Konserthuset kommer av vad det ser ut som på ritningen att bli en storslagen byggnad, där glasfoajéerna runt själva konsert delen inbjuder till så mycket spännande konst. Jag har funderat kring verkets skala och möjligheten att kunna göra konsten synlig både på husets in och utsida, jag funderar även på att synliggöra omgivande hus och park. Jag har i flera skisser försökt att göra någonting som förhåller sig till glaset men utan att hindra utsikten genom glaset.

Västerås Tunnelbana och två neonellipser kommer att uppföras. 
Två platser: Två vita neonellipser innanför glasfasaderna på foajén på ömse sidor om konsertsalen. 
Samt en plan till Västerås tunnelbana med Konsertsalen som knytpunkt.

Lysdioder VT Västerås tunnelbana:
En bild av ett ”Västerås tunnelbanenät” med konserthuset som naturlig knytpunkt, utfört som en stor illustrativ ljustavla där man ska kunna följa tunnelbanelinjernas väg och position via lysdioder i tavlan. Lysdioderna kopplas till en industriprocessor som styr var och hur det ska lysa på tavlan.
Jag har på ovanstående skiss valt mina egna favoritplatser i Västerås. En idé är att publicera min skiss i Västmanlandsläns  tidning och där be om västeråsarnas favoritplatser till den slutgiltiga "Tunnelbanesträckningen".

Tänkt att sitta på någon anonym plats innanför entrén.

 

Ellips:

Vitt neon ljus, ellipser monterade på ömse sidor av byggnaden som två meters bitar innanför glaset. Ellipserna är tänkta att överraska med sin stora skala och strikta men organiska form och givetvis ta upp och synliggöra husets form.

 

Utkast som inte kommer att genomföras:

Här är ytterligare 4 stycken idéer kort pressenterade utan inbördes rangordning.

Omgivningen avbildad på belysta ljusledande Lisa akrylglas i flera skikt.

Jag vill locka fram konserthusbesökarna mot fönstret till ett lyckligt tillstånd där de betraktar utsidan genom min lyslinjeteckning, de ser lite av spegelbilden av sig själva och blir samtidigt sedda utifrån.

Lösa upp gränsen mellan inne och ute. Låta omgivningen träda in i byggnaden där insidan visas upp och deltar i det offentliga rummet. ”Det öppna rummet”.

Synliggöra omgivningen i Lisaplast i olika skikt med ett extremt centralperspektiv möjligt att se ifrån olika utmärkta platser på golvet och på överplanets golv.

Lisa acrylglas leder ljus så att utseendet sedd utifrån kan genom ändrad belysning göras föränderlighet och påverkbar. Tunt linjeraster som från insidan fungerar som teckning och från utsidan utgörs av upplysta linjer. Hela tiden med stor genomskinlighet.

Innblästrade tunna (orientaliska mönster) som ett raster i bilden och frästa linjespår i glaset. Bilden av omgivningen öka känslan av tillhörighet för människan som finns på platsen i huset.


Kristallkrona:
Två likadana 2,5 X 2,5 meter stora ”kristallkronor” gjorda av glasklara neonrör med röd och blå gas, neonkristallkronorna skulle givetvis hänga i taket på de båda inglasade foajéflyglarna ut mot parken (N).

Glaspersienn:
En smal persienn av laminerade och härdade horisontellt liggande vinklade glasskivor. Dessa glas skiftar mellan transparent, och speglande beroende på väder årstid del av dygnet beroende på vilken sida av glaset som är ljusast dagsljuset eller inomhusbelysningen. Där glas persiennen utifrån på dagen speglar himmel och moln. På kvällen syns glas persiennens på baksidan tryckta orientaliska mönster, mönstret syns även inifrån som remsor av raster mot himlen.

Glaset som är genomskinligt samtidigt som det speglar betraktaren det screentryckta mönstret eller himlen beroende på vinkel och ljusförhållanden.

 

Rebus:
Tillbaks  
Svensk Samtidskonst ,Tomtebogatan 26,113 38 Stockholm,+46 (0)8 303588
mikael@konst.org